Panama – Islas Secas

En ilning av frihet har genomsyrat min kropp denna vecka. Finns det någon bättre känsla än att vara på väg.

När vi tog upp ankaret i Las Perlas och satte kurs västerut på platt vatten, perfekta vindar och massa delfiner lekandes kring båten infann sig känslan. Fastän vi varit ute ett tag älskar jag fortfarande känslan av att vara på väg och se vad som finns bakom ”hörnet”.

Under 21 timmar bara Asta spann på och myste men när vinden gick ner till 3 knop blev det motorn som fick ta vid under 9 timmar innan vi ankrade i en vik, Isla Cebaco, efter 190 sjömil.

När vi närmade oss land såg man bergen närma sig, pampigt i morgonljuset.

Hade delfiner runt om oss hur mycket som helst, massa sköldpaddor, fåglar samt såg stora fiskar typ hoppa på vattnet massa gånger. Så mycket liv i havet har vi aldrig haft förut.

Nästa dag satte vi kurs mot Bahia Honda, lite vind så vi gled sakta fram våra 29 sjömil på bara genuan och njöt.

Bahia Honda är en stor skyddad vik. Inga vägar finns utan vill man komma dit är det med båt. Massa natur och på en av öarna i viken finns en liten by med skola upp till årskurs 9. Man försörjer sig på fiske. Ingen läkare eller sköterska. Förlitar sig mycket till naturprodukter.

Vi ankrade i ena sidan av viken och innanför oss bor gamle Domingo med familj.

Flera båtar från byn kom fram till oss och frågade efter saker. Alla så vänliga. Vi gjorde lite byteshandel med gamla kläder, fiskeutrustning, batterier etcetera och gladde flera.

Otroligt gästvänliga och Domingo lever med sin fru, sina barn och barnbarn i ena sidan av bayen och har en massa mark med diverse frukter såsom bananer, papaya, citrus, mango, avokado, grape.

Barnen börjar skolan nu den 6:e mars efter långt lov sen julas.

Står själv under ett träd när det börjar vrålstrila och hoppar undan. Kommer sen i kapp övriga och frågar. Dom kissade rätt friskt när vi gick där. Att dessa små apor kan ha så stora blåsor.

Bahia Honda är för oss en magisk plats. Helt lugnt och det enda du hör tidigt på morgonen är ljudet från aporna, fåglarna och fiskarna som vakar. Gå upp vid 5-snåret och sätta sig i sittbrunnen och bara lyssna på ljuden var magiskt.

Tompi får indikation på att batterier i drönaren är på väg att ta slut och upptäcker att ”hem funktionen” är på vilket gör att Tompi inte har kontroll på den. Försökte stänga av funktionen men det gick ej så den landade i havet.

Vi fick ris med fisk till lunch. Riset kokades i kokosmjölk ca 20 minuter och det var verkligen gott. Fisken likaså, var fångad dagen innan.

En annan båt kom dagen efter oss till viken, ett trevligt kanadensiskt par. Dom ligger även här med oss på Islas Secas.

Seglingen hit gick i slowmotion på fm, lite vind men på em kom vinden och då fick vi bättre fart och ankrade innan solen dalade, 36 sjömil. Nu skall vi vara i området som kallas Lilla Galapagos. Vattnet är kristallklart just nu. Inte så klart igår kväll när vi badade, beror väl på strömmarna.

Blir till att ge sig ut å snorkla efter lunch. Hört det skall vara fullt med stora rays här och färgglada fiskar. Tompi såg en orm igår när han snorklade.

Vi båda är stora fan av Panama och allt som erbjuds såväl som San Blas, kanalen, Panama city och hela nordvästra Panama. Vädret har verkligen varit underbart nu under torrperioden.

Over and out från två som hoppas få en selfie med en ray!