Kanada – Calvert Island

Nu har vi spikat vår plan för dom närmsta 2 månaderna, den 29:e maj kan vi angöra Alaska och den 4:e juli har vi fått tillstånd att segla in i Glacier Bay.

Pratade med CBP (immigration/tull) i Alaska och en vecka efter vårt nuvarande Cruising Permit löper ut kan vi angöra USA igen. Så den 29:e maj siktar vi på att angöra Ketchikan och klarera in i Alaska.

Nu börjar verkligen det bli spännande, massa roliga saker ligger runt hörnet. Fått tips och idéer så nu är vår planering gjord lite mer detaljerat. Kan inte tänka på det när jag skall sova, för då börjar jag bara hoppa och vill i väg. John Blund infinner sig inte alls, ha ha. Satt ut på vår Ipad ställena vi vill besöka.

Just nu befinner vi oss på en ö, obebodd, förutom ett forskningsinstitut, Hakai. Bedriver forskning om naturen och oceanen. Tar emot både studenter och professorer. Vi kan nyttja deras brygga för dingen och sen måste vi hålla oss på stigarna som finns. Finns hjortar, svartbjörn, vargar på ön och fantastiska stränder.

Vi kom hit på Tompisens födelsedag och hade tänkt vandra runt men vi fick tillbringa dagen ombord i ösregnet i stället. Tror Herr T var mycket nöjd med sin dag trots vädret. Blev mys och go middag.

Haft hyfsat tur med vindarna och kunnat segla mer än vi trott. Lite ojämn fart men vi har ju ingen större brådska. Får lägga om seglen ett antal gånger då vinden är svajig.

Alert Bay är en ö som hade sina glansdagar under 50–70-talet med stor fiskeflotta, över 1000 fiskebåtar utgick därifrån. Nu bodde det ca 450 människor kvar på ön.

Var underbart att kunna ut och gå igen. Svårt när vi ankrar att ge sig ut i skogen när det inte finns stigar.

Träffade på ett par damer som höll på med odlingar för Nawalakw. Dom hade fått hyra mark utav First Nation under 5 år för 1 dollar. Nu odlade dom en massa och gav bort till behövande. Ha ha , tror dom ville vara snälla mot oss. Hade precis startat upp för säsongen.

Vi gick runt hela ön och vi såg mycket ”misär” bland husen. Precis som om man inte brydde sig.

Gick in till hamnkontoret för att stämma av att vi kunde lägga vår dinge där. Go gubbe, han lämnade dörren till sin tvättstuga öppen så vi kunde tvätta. Han skulle iväg hela dagen då ett litet kryssningsfartyg skulle komma över dagen till ön. Kryssningsfartyget kom och ankrade nästan jämte oss. I marinan låg i stort sett bara gamla fiskebåtar som hade sett sina bästa dar.

Perfekt att kunna tvätta varannan vecka. Hittills har det funkat fin fint. Slipper bli så mycket tvätt och så mysigt krypa ner i rena sängkläder. Man uppskattar det mycket mer ombord än hemma i huset.

På fredagen seglade vi till en stad, Port MC Neill, för att tanka diesel och köpa lite frukt o grönsaker. Blåste mycket mer än prognosen sa och inget bra att ankra där för oss i den vindriktningen. Killen på macken var gullig och sa vi kunde lägga oss vid bryggan medans vi handlade.

Efter shoppingen och tankningen satt vi kurs mot en skyddad vik 24 sjömil bort, Blunden Harbour, seglade i ojämn fart och vad tror ni händer………….. jo vi fick våran första lax, jippi!!!!!

Så första kvällen blev det grillad lax och andra kvällen blev det laxpasta. Den smakade väldigt gott. Resten av laxen frös vi in. Använde sen laxhuvudet till att fiska krabbor.

Morgonen därpå lämnade vi vår vik före kl 6 på morgonen, innan vinden skulle komma i nosen på oss. Finns inget så vackert som när solen är på väg upp och det är kavt lugnt.

Varit svårt att segla här nu för det är otroligt mycket stora stockar i vattnet. Har fått zick zacka och svårt att se ibland när det är vågor.

Nästa stopp blev Miles Inlet, ett smalt inlopp och sen lite större plats där man kunde ankra. Coolt ställe åka dinge på då det var som kanaler och sjöar runt om.

Nått som är häftigt med många platser vi varit på är att man hör tystnaden.

Dan därpå skulle vi runda ett ”lurigt” hörne, Cape Caution, viktigt med rätt väder. Vi har ju inte Vancouver Island längre som skydd och tar bort allt swell utan hela Stilla Havet ligger på. Var stora vågor och lite för lite vind i början men sen kom vinden och vi kunde segla. Det verkligen ösregnade denna dagen.

Tompi servar sin fru med mat löpande och håller henne på gott humör. Han har en massa att stå i nere i kajutan numera, han håller koll på vår motor, vattenläckor, AIS båtar, radarn, watermakern och laddning för att se våra batterier sköter sig. Han sätter dit mer o mer displayer. Denna säsong är det nya för motortemp, växellådstemp, övervakning av generatorerna. Det är tur vi är olika och trivs med våra roller.

Nu börjar vi möta lite mer båtar, flera på väg mot Alaska. Idag var vi ombord på en Albin 25 och fick lite tips.

Valarna är på väg hit eller kanske redan kommit hit nu ifrån Hawaii och Mexico där dom fött sina ungar. Tror vi kommer börja se delfiner, valar, späckhuggare inom kort. Uttrar ser vi massor utav av. Dom ligger på ryggen med huvudet och fötterna upp.

Over and out ifrån ett häftigt British Colombia!