US Virgin Island – tankar om färdväg

Stor del av tankeverksamheten ägnas åt vart vi skall ta vägen. Avslutar bloggen kring våra tankar om dom olika alternativen.

Vi mår bra och veckan har bara susat förbi. Bertil har nu fått alla sina sprutor och är redo för att lämna sitt hemland. Stränderna har öppnats upp igen.

Det är gott att ha båtarna Hilma och Vera runt om. Hilma är på väg till Sverige och Vera lite mer som oss. Lärt mig att flera svenska ord har en helt annan betydelse i Danmark, blir lite tokigt ibland, ha ha. Vi har konstaterat att vi är väldigt lyckligt lottade i denna situationen. USVI har varit ett bra land att vara i.

I fredags hade USVI 55 covid-19 fall. Man räknar med en andra våg med topp den 8 maj. Än så länge inga tecken på att öppna upp affärer, restauranger eller skolor.

Tompi har en tät kontakt med Spectras (watermakern) support. Gjort massa tester och det slutade med att vi bytte matar pumpen. Hade en extra motor i båten som det varit ett elfel i. Tompi lagade elfelet och med den nya motorn blev det bättre sprutt och bättre ppm värde. Varit riktigt bra att gamla ägarna sparat saker och ting.

Blir ungefär varannan dag vi tar en längre promenad. En dag försökte vi oss på lite joggning. Tänkte då behöver jag ju inte min magväska……….bara att i den låg våra nycklar till dingelåset. Så när vi kom tillbaks till dingen tittade vi på varann och garvade.

Promenerade en dag in till gamla delen av huvudstaden. Många gatunamn på danska då Danmark ägde USVI tom år 1917.

Det är riktigt varmt här och guppigt. Lagt ut ett akter ankare för att försöka hålla fören upp mot vågorna. Ibland släpper det och jäklar vad vi börjar rulla.

Nu lite tankar kring vart vi skall ta vägen. Kan säga att ibland känns alt A bäst och nästa dag är det alt Ö. Frågan är hur kul och säkert kommer det vara att segla omkring. Dels är det för själva viruset i sig samt ev stängda gränser och 14 dagars karantän. Mycket fattigdom kommer covid medföra. Känns lite läskigt att man är i en riskgrupp med astman. Men å andra sidan vet ingen hur man reagerar om man får viruset. Det är 3 spår som vi vacklar mellan. Försäkringsbolaget styr då dom vill ha oss under orkansäsongen på ABC-öarna eller norr om NY.

Curacao är just nu stängt. Om det blir en öppning in för oss tror dom kunna ge besked om 1-2 veckor. Kan dröja ytterligare några veckor. Men vi leker med tanken vi kommer dit. Lägger upp Asta på varvet vilket är ett plus men minuset är hur vi skall komma hem samt vart skall vi ta vägen när vi kommer tillbaks i oktober eller om vi kan komma tillbaks. Hur ser världen ut då?

Norr om New York. Både kul och inte kul segla kusten upp i dessa tider. Lägga upp båten på en marina och flyga hem före 31/7 då vårt visum går ut. Kanske kan man förlänga det nån månad. Komma åter i april och se hur världen ser ut. Nackdelen är dyrt ha båten på en marina 10 månader.

Sverige är väl vårt sista alternativ vilket känns jäkligt tråkigt. Fördelen är man är på hemmaplan och väntar ut viruset med alla de nära runt om. Nackdelen är att det känns riktigt tråkigt. Kommer vi att kasta loss igen om vi kommer hem nu? Lagt våra jobb på is, ingen båtplats.

Detta är verkliga i-lands problem för oss men är vår vardag. Tänk få kasta loss och komma till nya platser och upptäcka……………låter verkligen bortskämt då många mist någon kär, sitter inlåsta i sina lägenheter, mist jobb osv.

Kanske tycker ni jag flummat iväg men hoppas ni hänger med på ett hörn hur vi tänker.

Var rädda om er och stay safe !

Over and out från en grubblande Asta !

Här ser ni var vi är och våra alternativa färdvägar idag

US Virgin Island – väntan fortskrider

Numera är jag en ”mogen” dam som blev jätteglad för alla gratulationer på födelsedagen. Det värmer ett 53-årigt hjärta, kanske lite extra nu när världen är upp och ner.

Vi var så glada och nöjda med platsen vi hittade på sydöstra sidan av St John. Sitter och pratar med Lisa på lördags eftermiddagen och delfiner kommer in i viken och simmar runt oss. Sen kommer en äkta sur gubbe på en SUP bräda och skäller att här får vi inte ligga. Tillåtet att ankra 2 veckor i normala fall men i dessa undantagstider ej med på långtidsankring. USVI vill att vi ligger still på samma ställe.

Så runt lunch på söndagen efter härligt firande åker vi in till en vik där det är tillåtet. Men usch bara bojar och massa vrak och inget bra alls. Vi bestämmer oss för att segla till ön St Thomas då vår startmotor hängde sig. Närmare reservdelar om det skulle behövas.

Kommer fram precis när solen dalar till en vik där Hilma ligger sen några dagar. Möts av en skönsjungande gummitbåt och Bertil.

Haft lite båt otur under veckan. Skulle bara byta tryckströmbrytaren till watermakern, strulade och tog precis en hel dag. Sen startmotorn som hängde sig. Plockade loss startmotorn som ej sitter lätttillgängligt och skulle titta på solenoidern. Tji fick vi, solenoidern gick inte att plocka isär. Fick snyggat till och gjort några småförbättringar. Beställt en nyrenoverad yanmar startmotor som skall komma på måndag eller tisdag. Sen är inte vår watermaker helt 100, har dialog med Spectra och kör tester av olika slag.

Ligger man inte i nationalparken på St John måste man lämna in ett ankringstillstånd samt ett hälsopapper med lite bilagor till. Special i dessa Corona tider. Fick påminnelse av en vakt som kom till oss med en tjutande siren. Skickade in pappren och dagen därpå kom kustbevakningen och kolla oss.

Vi har hittat en plats där vi kan lämna dingen. Varit ute på lite promenader nästan varje dag. Undviker affärer och tvättar all tvätt ombord. Nästa vecka skall ni se vår mundering när vi skall handla.

Igår gjorde vi en kul vandring. Gick genom en ravin upp och fick en makalös utsikt. Var stundtals riktigt jobbigt men så värt och kul slippa gå på gator utan istället klättra periodvis.

Vi har det jättebra men oron finns där. Dels vart vi skall ta vägen och det gäller hålla sig frisk. Dom varnar redan för kraftiga orkaner denna säsongen. Får fin input från Curacao och om 2 veckor tror dom kunna ge besked om eller när dom kommer öppna gränsen. Hittat en bra marina norr om New York, över breddgrad N 41. Som plan Ö har vi pratat om att segla hem till Sverige. Detta är inget vi vill men samtidigt så kanske lands gränserna kommer vara stängda ett bra tag framöver och viruset härja. Men i nuläget avvaktar vi bara och inväntar besked. Grannlandet BVI kommer inte öppna sina gränser förrän 2 september.

Över till nått kul, var 4:e dag skördar jag groddar. Så jäkla gott lägga på mackan med ost på, mums.

Tror väl det är detta som har hänt sen sist. Går ingen nöd på oss och hoppas ni alla mår bra och är rädda om er.

Over and out från Lindbergh Bay !

US Virgin Island – i väntans tider

Nu när Hilma blev fast här på USVI gjorde dom slag i saken och adopterade en liten Bertil från ett hem för hemlösa hundar. Bertil är valp och numera adopterad, vaccinerad och blir en äkta EU hund när alla hans papper visas upp i Port of Entry i Europa.

Riktig liten glädjespridare och så mysigt få kela o leka med han. Skulle kunna ägna hela denna bloggen om honom, ha ha.

Annars så går vi i väntans tider, mer restriktioner och alla stränder är stängda. 50 covid-19 fall här igår. Inget kul gå upp och läsa på morgonen. Denna läste vi idag…………………………ser rött över allt våld och vapen.

Tyvärr kom det in massa dyning som gjorde vattnet grumligt, så några fräcka foton fick vi ej. Hann ha med kameran en gång när vattnet var kristallklart men då var det mest vackra färgglada småfiskar runt om.

Lärde mig något nytt när vi skulle noodle träna första gången. Var lite ”hysteri” efter tjurhajen hade setts så en tjej gav mig en typ klocka att sätta runt smalbenet som sände ut några slags pulser som inte hajar tycker om. Ingen aning om det funkar eller ej. Men vi testade då en liten revhaj simmade vid strandkanten med att ställa oss i hans väg. Han simmade en liten lov runt och fortsatte sen på sitt ursprungsspår. Om det var för att nån stod i hans väg eller om det var för signalerna har jag ingen susning om.

Beachavstängningen kom i måndags så på söndagen var det fritt fram att ta sig i land via stranden. Tog en jättehärlig promenad.

När allt stramas åt, blev infon på morgonen på VHF:en väldigt lång.

Nått som hänt är att vädret har blivit riktigt varmt både dagtid och nattetid till Tompis stora fasa. Haft lite ”kyligare” nätter innan, 24 grader, men nu sänks inte temperaturen nått nämnvärt på natten.

Nått som är bra i dessa tider ombord (förutom Bertil) är att man hinner småfixa med ditt och datt.

Hilma har en SUP bräda som vi lånade. Var svårt i början när det blåste men gick betydligt bättre när vågorna lagt sig. Annika o Thomas a la 95 år, men alla barn i början.

På onsdagen kände vi att ligga här ankrade och börja betala 26 USD per natt inte kändes bäst, gratis ankring är mer vår budget. Åkte till ön St Thomas, sydöstra hörnet, som har en båtaffär och inhandlade lite småsaker samt fyllde på matförrådet. Ankrade utanför inloppet på 2,8 meters djup. Såg ut som om det var 30 cm. Blev dock en väldigt rullig natt av dyning. Flyttade på oss dagen därpå på eftermiddagen till en ö där det låg mycket båt och trodde på en lugn och fin natt……..tji fick vi.

St John har bara 3 ställen runt hela ön där man får lov att ankra. En vik utanför nationalparken på sydöstra hörnet är det tillåtet att ankra gratis. Ville se viken så seglade sakta 15 Nm i den obefintliga vinden. Gick 3 sjömil utanför kusten där man får lov att tömma septiktanken.

Väl framme konstaterade vi att det såg jättefint ut, mindre med båtar också. Lite svårt få fäste, på 4:e försöket lyckades ankaret fästa.

Blev ingen firre på kroken utan bara en massa tång hela tiden. Så sugen på att göra fisksoppa men vid nästa tur får vi testa spöt igen.

Vi får frågan vad vi skall göra och när vi kommer hem. Är inte något klokare ännu utan avvaktar ett tag till. Fått offert från ett båtvarv som ligger på breddgrad N 41 samt mejlat med ambassaden om Curacao. Emil börjar bli orolig hans dränerings hjälp inte kommer hem som planerat. Längtar så tills vi sitter runt köksön hemma och fikar allihop.

Hittade ett ställe vi kunde ta upp dingen på. Tror det är tillåtet här bara man inte är på stranden. Är väldigt lugnt här med en väg som ringlar sig runt som vi får gå på då alla stigar är förbjudna att nyttja. Mötte bara en bil igår och inga människor.

I eftermiddag skall vi ut och snorkla. Vattnet ser jättefint ut och man ser fiskarna som simmar runt oss. Blir fortfarande lika glad av sköldpaddorna som dyker upp. Kanske kan vi hitta något kul att fota denna veckan.

Vi önskar en jättefin påsk om än lite annorlunda i år!

Var rädda om er och glöm inte bort sunda förnuftet.

Over and out från en som hoppas få kaffe på sängen imorgon !

US Virgin Island – St John

Sämre plats kan vi befinna oss på. Underbar ö med ett undantag Tjurhaj, hjälp……Samma dag vi kom till denna viken, Francis Bay, såg man en stor Tjurhaj vid strandkanten berättade ett amerikanskt par. Googlade sen på vad Bullshark var och hade jag vetat vad jag vet idag hade jag nog inte snorklat omkring en timme utan att hålla extra utkik. Skall ha som mission under veckan att fota lite revhaj och annat vackert under ytan.

Helt grym natur här, kristallklart vatten och fin natur på landbacken.

Igår fanns det 40 Covid-19 fall här. Inrikesflyget kommer i mindre skala med amerikanare som hälsar på släkt och vänner eller passar på att ta semester. Mycket skriverier om detta och ilska över fastlandsborna som kommer dragandes med allt. Samma visa här som i Sverige och alla har mycket åsikter. Alla uppmanas vara hemma om man inte måste ut och handla. Motionera går bra bara man håller avstånd, inga folksamlingar osv. Läste det inte bunkrades toapapper här utan vapen istället. Vapenförsäljningen hade ökat markant 🙁 om detta nu stämmer.

På måndag eftermiddag ringde dom och sa vårt paket hade kommit till ön St Thomas. Men inte ville vi lämna vår plats direkt utan var ute och vandrade, fyllde på med färska grönsaker och frukt. Kändes bättre handla på denna ön i byn. Byn kallas nu spökstaden, som annars är full med turister. Just nu är det bara mycket båtar som oss som väntar och väntar.

En eftermiddag åkte vi in till stranden och bara badade. Var helt jäkla dunder ljuvligt. Sån tur vi har som är här och väntar.

På onsdagen seglade vi sakta till St Thomas, 12 sjömil. Ankrade och gick och hämtade vårt paket. Sen snabbt tillbaks igen och puttrade för motor mot St John igen.

Hittade ingen ledig boj utan gick till en vik längre bort där vi hittade en fri boj. Inte så skyddad vik men lugnt väder så det blev en platt natt vilket uppskattas.

Fastän man är i ett paradis känns det lite ”olustigt” att vara här och familjen många mil bort. Viruset finns i bakhuvudet hela tiden och drar med sig att vår skärmtid har ökat sista månaden. Gjorde en inventering av vårat apotek ombord. Har astma medicin för 4 månader till så det hoppas jag räcker.

På torsdagen flyttade vi oss till en större och mer skyddad vik, Francis Bay. Inga lediga bojar men här finns en liten plats man får lov att ankra på. Slängde i ankaret jämte dom större båtarna som ankrade. Ligger kanonbra om än lite rulligt. Varnade på radion för större dyningar som skulle komma in.

På torsdagen blev det lite fest ombord, kul att fira bröllopsdag. Go mat och vi är störtnöjda.

Träffade ett par på stranden som såg tjurhajen. Dom berättade lite om rutinerna som gällde. Inofficiellt träffades några 3 ggr i veckan för noodle träning vid stranden. Klart man hakade på, var som lättare vattenjympa. Vi var 4 st med avstånd mellan oss. I morse körde en ett yoga pass på SUP bräda vid strandkanten. Jag och några till körde på stranden och 2 ute i vattnet på sina brädor. Alltid kul att göra något och träffa lite folk. Vi är noga med avstånd och är inte många så det är nog inga problem. Perfekt för Tompi med lite egentid ombord. Igår plockade Tompi ner watermakern och bytt i stort sett det som finns. Plockat ihop den under dagen och nu provkörs den.

Som ni ser hoppas jag har vi en fantastisk miljö runt om oss. Men frågan kvarstår vart vi skall ta vägen om inte Curacao öppnas upp före 31 maj. Fått besked ifrån försäkringsbolaget att vi måste upp norr om breddgrad 41 för att försäkringen skall gälla. Det är ovanför New York. Känns väl sådär.

Måste upp till breddgrad 41 om det inte blir ABC-öarna

Vi undersöker olika alternativ medans vi väntar ett tag till. Nästa veckas blogg hoppas jag fått några fina foton från undre världen samt så har vi inom kort en daté med Bertil. Berättar mer nästa vecka om Bertil.

Nästa vecka måste alla båtar ha ankartillstånd om man inte ligger i nationalparken. Nya regler och förordningar väntar oss.

Var rädda om er och som alla säger Stay Safe !

Over and out från det strävsamma 26-åriga paret !

Vi njuter i sanden !