Grenadinerna

Kom en liten film från Tobago Cays förra veckan istället för den vanliga bloggen. Vi älskade Cays öarna, sånt otroligt djurliv under ytan. Såg en liten revhaj också men den lyckades vi inte fota. Men innan vi styrde nosen mot Tobago Cays låg vi 2 nätter på Canouan. Lustig ö, norra halvan var ägd av en resort och södra halvan var flygplats och marina. Befolkningen bodde mitt på ön, ca 1500 personer.

Vi vandrade ner till södra delen och utforskade den nya marinan och flygplatsen. Landningsbanan ligger vägg i vägg med marinan.

En sån marina, urfin verkligen. Precis allt fanns och så pedant skött. Synd dom inte fått snurr på den. 4 båtar låg i marinan och den svalde en massa fler. Träffade hamnkillen som guidade oss runt och berättade . Han var nog glad att hitta några att prata med. En irländare ägde den och för vår båt skulle det kosta ca 900 SEK per natt. Skönt och ankra konstaterade vi.

På kvällen kom en lokalbo förbi i sin båt och frågade om vi ville köpa hummer. Tja sa jag och frågade lite vad dom kostade. Slutade med att vi fick 5 mindre humrar för 150 kronor. Prutade inte utan han slängde med lite extra. Dagen efter kom han förbi och frågade om dom smakade gott. Så den kvällen frossade vi i hummer, grillade dom med massa vitlöks smör………mums. Tompi fick döda dom för det klarar inte jag av. Fick tips att sticka kniven mellan ögonen. Tycker det är makabert.

Skulle avverkat norra delen men tyvärr bara för behöriga eller om man hade en guide med sig så vi styrde nosen mot Tobago Cays på söndagsmorgonen. Lite båt när vi kom men det växte till sig en del då påsken närmade sig. Efter 5 dagars snorklande gick vi till ön Mayreau. Finns en väldigt populär vik på norra sidan Salt Whistle Bay men den var så proppad med båtar att vi gick till Saline Bay istället. Mycket mindre båtar och där träffade vi på båten Bella Luna igen och träffade en ny svensk båt, Condios, som var på väg hem till Norrland.

Utforskade ön till fots med Thomas på Condios. Underbar vacker ö, med ca 300 personer boende där. Här var det mer vanliga hus, litet som stort i dess olika skick. Det som var hemskt att se var all smuts och skräp överallt. Dom skötte om stränderna men för övrigt nada.

Det är så kul för Grenadinerna består av en massa mindre öar, så det blir många nya öar att utforska. Union Island, Clifton satte vi kurs mot sen. Det är den största staden på ön med en flygplats mitt i byn. Vi kom dit på påskafton och jag brukar inte märka att folk är höga men här märkte t.o.m jag att väldigt många var höga. Var massa liv och rörelse med folk ute på gatorna, babys till gamlingar. Många lediga och njöt av påskledigheten.

Även denna ön måste utforskas och det charmiga här var alla getter, får, kossor och hundar som sprang omkring överallt. Lokalbefolkningen var trevliga och speciellt en kille vi träffade i Ashton. Berättade om den gamla hamnen som aldrig blev av, ville följa med oss på sin lediga dag och vandra upp till toppen. Han körde varor till ön med sin båt.

Vi hittade coolaste baren, Happy Island, med en sån färgklick till underhållning vid solnedgången. Man tog dingen ut till baren som ägaren hade byggt upp själv. Vi åkte dit på påskafton och det gjorde vår dag. På påskdagen kom båtarna Bella Luna och Beaucastel hit och vi träffades där för en drink. Dom älskade också kite-surfarna.

På påskafton ställde sig en gäst med en öl och kite-surfaren kom och tog den och vid nästa vända lämna tillbaks flaskan. Alla bara skrek och applåderade. Var världens stämning.

Tyvärr har det kommit lite pirater i paradiset. Ett piratöverfall på en båt skedde den 14 april mellan Trinidad och Grenada. Innan dess var det nog 3 år sen sist. Men folket på Venezuela är väl helt desperata. Gått ut meddelanden och innan vi skall segla ner till Trinidad måste vi maila in en float-plan till kustbevakningen bl a.. Försöker bilda lite konvojer ner. Bella Luna och Beaucastel gick med första konvojen ner i måndags. Allt hade gått bra. Kustbevakningen eskorterade dom när dom var 9 båtar i konvojen. En amerikan har mailat oss och vi försöker nu hitta fler båtar till konvoj nr 2 mellan den 4 — 7 maj, lite beroende på vindarna. Är man runt 10 båtar eskorterar kustbevakningen runt dom känsliga vattnen. Tompi drömmar mardrömmar just nu om pirater.

På måndagen gick vi 3 sjömil till en bukt och ankrade, Ashton. Här försökte man sig på att bygga en marina för 25 år sen. Planerna lyckades inte, tror man gick i konkurs . Nu står bara resterna kvar. För några år sen öppnade man upp igen så vattnet kunde passera så det blir cirkulation i bukten och det marina systemet kommer igång igen.

Vi har märkt det blivit lite brunare och inte är lika grönt här. Vet ej om det beror på att vi går mot slutet av torr perioden eller om dom norra öarna är lite grönare. Regn perioden är mellan juni — november och sen är det torr period december — maj.

Vi vandrade mycket på ön och upptäckte ett aktivt fågel liv och lustiga växter.

På tisdagen puttrade vi till västra delen av Union, Chatham Bay. En stor bukt med lång läcker strand och några plåtskjul där det serveras BBQ på kvällen. Hört det skulle vara fallvindar så vi tog ut 60 meter kätting på 5 meters djup. Vattnet var kristallklart och vi fick en riktigt aha upplevelse. Vi såg en massa småfisk stim som blev jagade av större fiskar. När dom stora fiskarna tvingade upp dom kom fåglarna och tog dom små. Sånt jäkla samspel.

Fåglarna tar dom små fiskarna när dom blivit uppjagade av dom större fiskarna

På kvällen åt vi hos Vanessas som vi blivit rekommenderade. Väldigt enkelt men så gott. Man blev placerad och vi hamnade jämte ett franskt par som var på väg till Trinidad. Jättemysigt sitta med sanden i tårna och se hur det grillades hummer och revben. Hummersäsongen går mot sitt slut här, 30 april.

Hade ingen riktig ro att stanna mer än en natt då vi gärna ville ha wi-fi för att ha koll på konvojen bl a. Köpt ett lokalt sim kort som strulade. Åkte tillbaks till Clifton och klarerade ut samt fixade sim kortet. Styrde sen nosen mot en vacker privat ö, Petit St Vincent. Finns en lyxresort här med 22 bungalows och den efterlängtade ön som Tompi letat efter.

Bedårande liten söt ö som Tompi suktat efter

Detta är den sista ön i Grenadinerna innan Grenada tar vid. Vi ligger ensamma här bakom ett stort rev. Imorgon skall vi snorkla på revet.

Blev en lång berättelse idag men vi båda tycker att detta området har varit det vackraste med alla fina stränder och det super klara vattnet. Sen har övriga ställen sin charm så klart. Vi har det otroligt bra, varmt och sol, vackert och träffar en massa härliga människor. Nu styr vi nosen mot Grenada för att träffa ”konvoj amerikanen” om ca en vecka.

Avslutar dagens blogg med en vacker solnedgång som tillägnas Åsa.

Bequia och Mustique

Vårt fina ställe på St Lucia, Laborie, var fantastiskt på land men på natten var det en väldigt rullig ankringsplats. Gav oss iväg tidigt på söndags morgonen söderut till ”seglarön” Bequia, passerade St Vincent på västsidan då det blåst mycket och vågorna var höga. Var ca 53 Nm dit och denna passagen gick bra. Inte alltför mycket motströms eller kryss.


Hissar St Vincent & Grenadinerna flagga

St Vincent & Grenadinerna består av en huvudö och flera mindre öar varav några är sägs det Södra Karibiens vackraste. Skall bli så kul att utforska alla dessa öarna under april.

Bequia är en ö som nästan alla seglare kommer till, så alltid mycket båtar här. Över påsken nu är det fullt ös på ön då det är en regatta och massa liv och musik runt om.

Träffade Kurt på Imagine här som visade oss runt, perfekt få lite tips. Kurt skulle lämna ön på onsdag morgon så det var bra tajming. Själva bukten har man gjort en liten enkel betong promenad runt, så charmigt och vattnet helt kristallklart.

Inklareringen löpte på bra och var inga konstigheter. Finns tull och immigration på flera öar så det är enkelt att klarera ut söderut när det blir dags. Per Mobergs har ett hus här liksom flera andra svenskar. Moberg har gjort en TV-serie härifrån ön.

På tisdagen vandrade vi till ett Sköldpaddecenter som grundades 1995 av Orton King en man som älskar havet och vill bevara sköldpaddorna. Dom tar ägg som dom sen föder upp och släpper ut vid en ålder av 5-6 år.

Väldigt vackra vyer och skön atmosfär på ön. På onsdagen var det dags igen för en vandring ihop med båtarna Lilla Anna och Bella Luna till Friendship Bay där man också kan ankra och där öns största resort ligger, som ägs av en svensk.

Åt lunch på en lokal bar som serverade oss ute då hennes kök var under renovering. Smakade gott och var billigt, ca 65 kronor. Annars är det dyrt att äta och dricka här på öarna. Avslutade sen med kaffe i Asta.

I denna delen av ön håller man fortfarande på med valjakt 🙁 Dom har tillåtelse att fånga 4 st per år.

Även på torsdagen vandrade vi och nu till en utsiktspunkt där man såg över till St Vincent. Tog en stig dit som likaväl kunnat vara i Sverige. Finns inget bättre än att upptäcka nya platser med vandringar då man alltid ser en massa utöver det man förväntar sig, det där lilla extra som inte är stort men som man minns.

Det kom varje morgon en man i en eka och sålda bröd och bl a bananbröd. Det är så gott, hittills inte fått tummen ur att baka det själv. Båtar kom och tog upp tvätt som dom lämnade tillbaks senare på dagen. Ville man kunde man även få vatten påfyllt i sina tankar, perfekt för dom som inte har watermaker. Massa service fanns det runtom en om man ville.

Läst om ön Mustique som skulle vara så fin för vandringar men läste också att ön var privat och vissa tider på året hade man inte tillträde till ön mer än vid stranden. Seglade iväg för kanske skulle vi hinna dit och utforska ön innan den blev restricted area. Vi seglade iväg på fredags morgon efter Tompi sjungt för mig :).

Älskar ju att komma till nya platser och vad är bättre än att komma till en ny ö på födelsedagen. Fin segling dit med en ganska hård kryssbog. Finns bara bojar där som man får lägga till vid, max till 3 nätter. Tog dingen in och pratade med hamnkillen, tyvärr var det stängt på ön för ägarna var där. Flera engelska kändisar, såsom Elton John, Mick Jagger och engelska kungligheter har hus där och vissa var där nu under påsken. Hamnkillen var jättego och berättade lite och lät oss vara på ön och strosa där det var öppet . Massa security folk var runt om på hela ön.

Stränderna var underbara liksom vattnet. Öns vandringar skall vara jättefina så kanske vi stannar till här i höst igen och hoppas ön är öppen. Vi handlade goa bullar, och den dyraste yoghurten jag köpt, närmare 200 kr för en dryg halvliter……………………såg inget pris utan betalade och såg glad ut.

På em satte vi segel mot ön Canouan. Fin segling och hade ute fiskespöt och fick en stor fisk på kroken som lossade precis när den var vid båten, attans också. Men skam den som ger sig, nån fisk skall vi väl kunna få.

Inatt var nog den värsta natten hittills vindmässigt, kom en massa fallvindar ner på oss. Båten snurrade runt 360 grader och vinden bara dånade. Ankaret höll, men det är lurigt när man snurrar runt så. Ösregnade också så Asta blev ren från allt saltet. Perfekt med skurarna som kommer och sköljer bort allt salt.

Nu skall vi utforska denna ön innan vi seglar till ögruppen jag suktat mest efter,Tobago Cays. Livsfarligt för jag läser en massa om platserna och vill upptäcka allt nu, som tur är bromsar Tompi så vi hinner njuta av varje plats och vara lite i nuet.

Avslutar med en underbar himmel som varje kväll erbjöds på Bequia. Måste berätta om det gröna skenet som ibland blixtrar förbi vid solnedgången sågs häromdagen. Vi missade det, men flera såg det. Nu spanar vi extra mycket efter gröna blixten.

Over and out så upptäcker vi Canouan 🙂

Bequia himmel efter solnedgång

Väst till sydkusten på St Lucia

En sån härlig vecka vi haft, skämt bort oss med go mat och vandrat mycket på roliga platser, från Marigot ner till Laborie.

Är inte överförtjust i ormar direkt och googlade om det fanns några på ön………skulle hoppat över den googlingen. Finns ofarliga boa till giftiga ormsorter. Tänkte det var bra att veta innan vi gav oss in i skogen. Första vandringen vi gjorde kring Marigot i skogen hade jag ovanligt hög puls och var på min vakt.

Jäkligt vackert när man kom upp på höjderna. En dag vandrade vi omkring på vägarna och stigarna och såg på alla hus, helt fantastiskt arkitektur.

Marigot var lite som en annan värld, lite smekmånads stuk. Inte riktiga världen men härligt få vistas här några dagar. Vi ankrade precis vid inloppet och på kvällarna hörde man bara syrsorna typ i bakgrunden, helt magiskt.

Asta ankrad vid Marigot Bay

Vi blev så impade av en kapten och hans crew som gick in i lagunen med en bamse stor yachts och la till. Det var inte mycket svängrum, tog en stund men han klarade det. Kul att se ett så duktigt gäng.

Stor båt som lägger till i liten marina………så skickligt.

På 25-årsdagen lyxade vi till det med frukost och middag ute. Blev hummer som smakade gudomligt till middag. Satt ovanför vattnet och såg skenet runt oss………..nästan så vi blev nykära, ha ha.

Hummer middag

Lite saker hände omkring oss, en båt gick på grund så Tompi fick ta dingen och köra loss han, satt som berget, en glad fransman.

Sen gjorde vi klart bordet till sittbrunnen. Har ett fint nerpackat (är för lata för att ta upp och ner det) men detta har vi alltid uppe i sittbrunnen. Det gamla som vi gjorde var lite för litet, en skärbräda jag köpte på Gran Canaria. Tompi sågade och fick till det riktigt fint. Nu kom vårt elverk till användning.

På onsdagen seglade vi ner till Soufriere, Unesco världsarv med Pitons topparna.

Passerade många mysiga stränder, hus och natur. Här fick man inte ankra utan man fick lägga sig på en boj. Killar kom och mötte en och hjälpte till att förtöja och skulle ha en slant för detta. Det kom under våra 3 nätter där flera båtar och sålde frukt, småkillar som ville slänga vårt skräp (som dom sen dumpade bara) och halsbandsförsäljare. Var lite tuffare attityd här.

Själva byn tyckte vi inte var så speciell men mycket runt om. Fast den var lite speciell på sitt sätt.

På torsdagen tog vi en taxi till Gros Pitons nationalpark. Fick en guide med oss när vi vandrade upp till toppen 779 meter. Man var tvungen att ha en med sig en, våran var ingen muntergök direkt. Hon pratade mest med övriga guider som vi mötte på deras språk, fransk kreol. Men vi kom upp på toppen och det var mödan värt.

Under fredagen klarerade vi ut då vi lämnar detta landet på söndag för segling till Vincent & Grenadines. Efter det vandrade vi upp till Sulphus Springs som är en gammal vulkan som det puttrar om och där man kunde ta sig ett lerbad. Skulle göra huden 12 år yngre……………..tveksamt 🙂

Den hade sitt utbrott senast på 1700-talet. Geologer på Trinidad bevakar alla vulkaner här i Karibien och var 6:e månad kom geologerna hit och tog prover. Luktade ruttet ägg men man vande sig när vi vandrade omkring där.

Efter vulkanen och badet vandrade vi vidare, såg lite mer av St Lucia och tyvärr är det så mycket plast och skräp överallt. Står skyltar lite här och där men ingen bryr sig. Mycket även i havet här. Hemskt att se.

Avslutade med lunch ute på ett fantastiskt ställe, mellan Piton kullarna. Nu har vi ätit både frukost, lunch och middag ute så nu blir det konserver igen. Inte helt fel det heller, det mesta smakar gott till havs.

Idag lämnade vi och gick ner till sydsidan, motvind och ösregn. Läste det var klurigt gå in här för rev och man skulle ha en i fören men inte så lätt när det ösregnar och blåser 15 m/s. Smög oss fram och sen kom det en lokal liten båt och sa till oss att följa han. In kom vi och då sprack även himlen upp.

Vi är enda turistbåten här och så gulligt liten by, Laborie. Varit ute och gått och alla är så snälla. Helt annan mentalitet än i förra byn.

Veckans blogg har varit fantastisk att skriva, underbar miljö. Småpratat med barägaren och blickar ut mot Asta och palmerna. Det är först nu vi verkligen börjar förstå vi är här och njuter av varje stund. Även när det blåser 15 m/s i nosen och ösregnar 🙂

Avslutar bloggen med foto från min skrivkammare.

Over and out imorgon säger vi hej till Beguia hoppas jag.

Dagens blogg plats