USA – Seal Cove, Maine

Ligger in i mellan på ostsidan av ön Vinyl Haven Island och väntar ut ett litet busväder, 13–15 m/s. Skall mojna imorgon, varit tråkväder sen i fredags. Förhoppningsvis kan vi sätta kurs mot naturreservatet Acadia imorgon.

Inte blivit mycket segling i veckan, korta avstånd. Lever på en riktigt fin hike under torsdagen och staden Camden tyckte vi var supermysig. Turiststad med go känsla.

Lämnade Rockland på onsdagsmorgonen och kryssade till Camden, hela 8 sjömil. Svårt hitta plats att ankra på då antalet bojar ökat markant längst med kusten. La oss jämte en stor motorbåt vid inloppet. Vi var dom enda som låg ankrade där.

Under onsdagen strosade vi bara omkring i Camden, fick inköpt sill o gräslök till midsommar. Deras bibliotek hade precis rätta känslan. Köpte några böcker billigt med vackra foton ifrån Acadia och Maine. Hade liten begagnad marknad där av diverse böcker.

På kvällen var det superfint, åt middag i sittbrunnen och såg på skutorna som seglade ut och in i hamnen med turister. Vi räknade till 4 skutor och tyckte det var hyfsat med folk på alla turerna. Den lilla skutan seglade förbi oss och alla hejade och tyckte det var kul vi var från Sverige.

Hade tänkt stanna några nätter i Camden men fy vad vi fick in dyningar på natten, vi rullades gott ombord. Inte en natt till sa vi.

Så vi stack i väg tidigt på torsdagsmorgonen för att göra vår vandring upp till toppen. Är alltid kul att klättra uppåt och få utsikten ju högre upp man kommer. Periodvis var det klättring som gällde om man tog den vägen vi gjorde. Annars så fanns massa vandringsleder.

På vintern åker man mycket slalom och längd här. Lite sugna och se om det finns någon sommarskidåkning inte alltför långt bort. Men tror det är mer i inlandet och norrut. Hade med oss en matsäck och satt ute i skogen o hörde hackspetten. Fridfullt med skog och alla dess ljud.

Supernöjda o glada när vi traskade hemåt på em. Fick köpt jordgubbar också. Tog en kopp kaffe innan vi tog upp ankaret och styrde mot öarna North Haven o Vinyl Haven Islands. Ankrade en bit bort från färjelägret på North Haven. Går färjor från Rockland ut till båda öarna.

Blev middag och sen lockade sängen väldigt mycket. Vaknade tidigt på midsommarafton och stämde av vädret igen. Prognosen sa ösregn och dimma på fredagen och sen på lördagen skulle blåsten komma. Låg inte riktigt bra tyckte vi och tuffade 5 sjömil till östra Vinyl Haven. Precis när vi ankrade började det ösregna. Senare kom dimman och vi såg inte fören på båten.

Vi åt vår sill och jordgubbar och hade det fint men fy vad jag kände mig ensam. Saknade nära o kära. Sällan jag får den känslan. Tompi var nöjd och tyckte mer det var mysigt med dimman. Tur man inte ”deppar” samtidigt. Är besviken att Kanada inte öppnade upp och vår plan sprack. Men det är skitsaker egentligen och inget att hänga upp sig på.

Den franska ön St Pierre har jag mejlat med och inga konstigheter där, lite papperskorrespondens och PCR test innan avsegling. Den 9 juni lättade dom på sina restriktioner. Skall besöka CBP och stämma av om vi är välkomna in i USA igen. Litar inte riktigt på alla, tror inte dom vet själva alltid. Fattar som om att om man kommer från Schengenländerna snart också blir välkomna in i USA utan att ta en omväg via typ Mexico.

Inte lätt komma i land då skogen är nästan ogenomtränglig. Finns det en väg så ligger det ett hus och dom vill inte ha några objudna gäster. Vi har fixat lite småsaker med båten och städat. Nu under högvattnet åkte T till ön jämte oss och slipar på vår gamla startmotor. Skall försöka fixa den så vi har en i reserv.

Over and out från en skyddad Skogsvik!

Nu blir det morgonkaffe med sommarpratarna när vi har nät.

USA – Rockland, Maine

Vart skall vi ta vägen?

Igår kom beskedet att Kanada har stängt sina gränser för oss ytterligare en månad, nytt beslut skall tas den 21 juli igen. Nordwestpassagen är inte genomförbar för oss då vi vill kunna komma iland och läste på Noonsite detta; the Minister of Transport announced that pleasure craft will be prohibited from entering Arctic coastal waters, including Nunatsiavut, Nunavik, and the Labrador Coast, until February 28, 2022. 

Så nu får vi tänka till då det är orkansäsong i Karibien och vi måste lämna USA före 18 september då vårt visum går ut. Vår plan just nu är att segla till den franska ön söder om Newfoundland. Pratade med CBP igår och vi är välkomna tillbaka om vi seglar till den franska ön Saint Pierre – et – Miquelon. Pratade med CBP nu igen om att segla till Grönland och det var okej att komma tillbaka. Segla på kanadensiskt vatten får vi lov att göra, bara vi inte stannar till. Grönland är långt att segla tur o retur utan att stanna. Gäller bara vi kommer tillbaka sent så vi får ytterligare 6 månaders visa i Usa.

Haft en underbart fin vecka med tät dimma, regn och massa sol. Nått minne som kommer dröja sig kvar är när vi gled ut på havet när dimman precis släppt. Havet spegelblankt, dimman lurar i bakgrunden och en delfin hoppade framför oss. Blir en liten spöklik känsla………. helt jäkla magisk.

Vi har mest seglat i skärgården och sett mycket skog. Gick in i Damariscotta River, massa skog runt omkring oss. Hittade en jättefin plats att ankra på mellan 2 uddar. Fullt med säl och hummertinor i vattnet. Bra strömt är det också så man får se till att ha med sig vattnet.

På kvällen tvättade vi Asta ordentligt och sköljde sen av henne med sötvatten. Var välbehövligt och hon blev så finer.

Dan därpå seglade vi ur denna fjord och in i en lite norrut. Ankrade på en fin plats nära en ö, Hog Island. Tog dingen över och träffade en kock från kursgården på ön. Fick en karta över ön och lite kul info om ön. Ön är ett naturreservat och hade nu ett läger för ornitologer. Massa olika fåglar i omgivningen. Ön var fin men skogen tyckte vi var risig. Man lät naturen ha sin gång helt enkelt.

Även denna morgon vaknade vi upp till en vindstilla och solig sittbrunn. Är så mysigt att krypa upp i sittbrunnen med sitt morgonkaffe. Det är nått vi båda saknat att äta frukost och middag i sittbrunnen. Många gånger har det varit för kallt och då blir det inte mysigt.

Den morgonen hade jag ett adrenalin påslag. Skulle igenom ett smalt sund vid lågvatten. Ser skrämmande ut med alla klippor torrlagda och man är så nära. Höll lite extra i ratten när vi passerade den smala passagen. Tompi fotade och bara hojtade hur vackert det var.

Vi satte kurs sen mot en ö lite utanför kusten, Monhegan. Svårt att ankra där läste vi men tänkte vi seglar ut och kollar. På ön finns det massa lunnefåglar.

Ön Monhegan såg verkligen fin ut, men vi testade o ankra men det kändes inget bra. Kändes som det var berg och ankaret studsade på berget. Skulle blåsa över 10 i medel på natten med kuling byar så vi seglade vidare sen mot Rockland. Ankrade i en vik 9 sjömil innan Rockland. Fin lugn vik fast vi hade vindar runt 13 m/s i byarna.

När vi kom fram till Rockland ringde jag CBP och anmälde vår ankomst. Var kul för hon sa, är det du Asta. Kunde mitt namn och att vi var 2 ombord. Tyder på lite turister i omgivningen.

Våra båtvänner vi träffade i NY ligger sjuka i Portland. Skall träffas när dom är på benen igen och kommit i kapp oss. Skall bli kul med lite andra båtar. En holländsk båt vi träffade 2019 skulle vi seglat med i sommar men ibland sätter livet käppar i hjulet då dom var tvungna att flyga hem till Holland o lämna båten på Bahamas. Troligen hinner dom inte upp till oss. Som vi sa häromdagen. Vad är era planer frågade jag? Hon svarade att vi har lagt ner att planera då det aldrig blir som vi tror. Vi konstaterade med ett garv att det inte är lätt att vara seglare.

Rockland har drygt 7 tusen invånare som 3 dubblas på sommaren. Nu är det fortfarande lite folk här. Det är vi och en båt till som ligger ankrade. Vi hämtade vårt paket som kom till en marina med våra tempsensorer. Tompi sätter dit dessa idag och har lite allmänt båtpyssel för sig. Alltid en massa att underhålla o laga.

Lisa sitter i karantän i ett rum i Schweiz, 10 dagar. Blir utsläppt på fredag. Hon har hjälpt till att googla på reglerna i Canada. Canada är ett krångligt land pappersmässigt. Lite lätt uttråkad, hon blir kanske som kalvarna på grönbete till fredag lagom till hon skall börja arbeta.

Igår hade vi egen tid. Blev så lång att T nästan efterlyste mig då min telefon inte pep. Tompi skulle greja och jag skulle promenera 4 km till en mataffär. Ute hos T låg dimman tjock medan det var klart på land. Hittade lite småaffärer på vägen och handlade sen i lugn och ro. Blev såpass att jag fick ta en taxi tillbaka. Han berättade att före pandemin hade han 42 chaufförer i 2 olika städer. Nu hade han 6 chaufförer.

Vi önskar er en jättehärlig Midsommar med allt som hör till.

Over and out och stor sommar kram!

Morgonkaffe i Rockland

USA – Portland, Maine

Var taggade som attan att segla ut och spana val. Pratade med valbåten via VHF:en som vi mötte precis utanför Boston och satte kurs. Var lite vind och lugnt hav, perfekta förutsättningar. Spanade och spanade men inga valar utan ett det blev ett åskväder i stället. Massa vind och ett bubblande hav gjorde vi satte kurs mot kusten lite norrut.

Läste om en man som dök på humrar utanför Cap Code Canalen i veckan och hamnade i en knölvals mun. Efter 30 sekunder spottade valen ut mannen. Han klarade sig med lite små skavanker bara. Knölvalen är ca 15 meter lång. Helt otrolig historia.

Hade som plan att tillbringa onsdagen i Rockport, men ostliga vindar var på G och ingen bra vik att ligga i för den vindriktningen. Tog dingen in till byn på morgonen, söt liten semesterby. Massa gallerier och konstnärer i detta område.

Ingen som helst vind, tuffade på 17 Nm norrut på ett spegelblankt hav, till Merrimack River. Massa småbåtar och folk på stränderna. Fanns en stor camping där upptäckte vi sen. Havstempen låg här mellan 16 — 19 grader. Blev sugen på att bada då det var otroligt varmt. Men förnuftet segrade och vi tog dingen in och joggade lite i stället, saknades 10 grader för mig😉, kalla mig badkruka.

Lätt vind när vi gled sakta norrut. Seglade till Isle of Shoals, 9 små öar ute i havet. Var precis som att segla till typ Vinga fast med lite mer skog. Såg precis ut som öarna i yttre skärgården i Sverige – Norge. Merparten var privatägda, mycket marinbiologer och forskare här. På en ö fanns ett gammalt hotell sen 1800-talet. Var kurser o konferenser här, inte öppnat upp för säsongen/pandemin ännu.

Efter ett dygn här satte vi kurs mot Portland i Maine. Äntligen i Maine 😊

Fick lätt vind även nu, hissade gennaker och seglade spinnacker med den. Kom precis fram till inloppet när vinden dog. Bamsestora dyningar, ingen aning om var dom kom från. Tuffade in i skärgården och slängde ankaret jämte farleden. Sov där på natten och flyttade oss sen på lördagsmorgonen längre in. Nått har hänt för T har vaknat före mig. En morgon gick han ut och såg solen gå upp, strax före kl 5.

Portland var jättefin. Lite annan mentalitet, fast det är Maines största stad. Lunchade med en tjej från NY och träffade sen ett härligt par som hade en affär med saker från Norden bara. Allt från kristall, böcker, kläder, leksaker och mat etc.

Besökte en turistinformation och samlade på mig massa fakta om Maine. Hittade även i en bokhandel en bok om vandringsleder längst med Maines kust. Blev så glad jag nästan började hoppa, så bra är boken.

Besökte Portlands båtaffärer, mataffärer och strosade bara runt. På söndagen satsade vi på en led från boken. Fyrar längs med inloppet. När leden var slut fortsatte vi och kom till dom största finaste husen vi hittills sett i staterna.

Efter söndagens vandring tog vi dingen till en mataffär. Bunkrade färska grönsaker och frukt och lite annat smått o gott. På vägen hem till Asta börjar motorn dö. Kom till sist hem puttrandes sakta sakta.

Packade in matvarorna och stuvade undan allt. Tänkte flytta oss då måndagen skulle få med sig regn och mer sydliga vindar. Låg inte så bra för sydliga vindar över 20 knop.

När vi vred på tändningen hände ingenting. Motorn har varit lite seg att starta sista tiden. Hade med oss en ny startmotor. Bytte den och svor ett antal gånger. Inte mycket plats i motorrummet. När vi testade sen startade hon snabbt som en tonåring, jubel ombord. Var för sent att ge sig i väg då båten var upp och ner och vi skitiga o oljiga. Blev en dusch och middag innan vi såg på ett avsnitt av den danska serien Borgen.

På måndagen var det inte alls lika gott väder. Efter kaffet tog vi upp ankaret och seglade till en något bättre plats för sydliga vindar. Grymt kul och skönt segla i skärgård. Massa fjordar och öar väntar på oss här i Maine. Har ett paket som kommer till oss i Rockland, nya temp sensorer från Balmar. Båda har gått sönder och vi får nya på garantin.

Från Rhode Island och norrut måste jag ringa in till CBP (tullen) och meddela så fort vi förflyttar oss. Innan ringde vi bara när vi kom till en ny delstat. Är väldigt vänliga när man ringer.

Vi bevakar Kanadas ev öppning och njuter nu av Maine. Tror Maine blir vackrare och vackrare ju längre norrut du kommer. Kanske har jag fel men det återstår att se.

Over and out och Heja Heja Sverige!

USA – Boston, Massachusetts

Haft alla väderlekar sista veckan, men det bästa är värmen och solen i Boston, 33 grader i skuggan. Ligger ankrade mitt inne i staden. Lättar ankare idag för lite valspaning.

På måndagen lättade ovädret över Newport, tog dingen in och provianterade lite mat. Färska grönsaker och frukt är gott att ha ombord. Skönt sträcka på benen efter helgens busväder. Därefter satte vi kurs mot ön Cuttyhunk Island, stora dyningar och ingen vind. Kom fram på lägsta tidvattennivån och läst att inloppet in var 6,5 feet vilket är för lite för oss. Smög sakta in men var god marginal. Bara massa uthyrningsbojar inne i lagunen, i ena hörnet fick man ankra. Droppade ankaret och fick en underbar solnedgång. Sista timmen innan solen går ner är bäst, det skenet.

Visar med foton hur fin och mysig ön var. Ca 15 åretruntboende och runt 50 hus på ön. Många som bor i Florida vintertid och från maj–september på ön. Väldigt folktomt på ön när vi var där, bara lokalborna. Fyra öar kallas Elisabeth Islands. Man ser o läser om engelsmännen historia här.

Var ett nytt regn o blåsväder på G. Mer vanligt ruskväder denna gång. Var lite sugna på att segla på utsidan runt halvön men inget kul upptäcka öarna, Marthas Vineyard o Nantucket, i ösregn o blåst. Satte därför kurs mot Cape Cod Canal. Denna kanal användes flitigt under kriget.

Vi hann gå och titta på byn och omgivningarna när vi kom fram på onsdagen. Typisk turistby som nu var ganska öde. På torsdagen låg vi still, passade på att tvätta. Hade hittat en fräsch tvättomat i byn. Så härligt hoppa i sängen med rena sängkläder. Packade in oss o tvätten i vattentäta saker. Vinden kom lite senare på dagen.

I kanalen är det mycket ström, så det gäller gå med strömmen. Dimman låg tät på fredagen men först kl 12 skulle vi gå för strömmens skull. Läste dimman skulle lätta så vi tog upp ankaret och tuffade sakta ut mot kanalen. Var så dålig sikt, jag vid ratten och Tompi vid radarn. Är spökligt med dimma, plötsligt dyker något upp och man höra bara hur båtar tutar.

Blev mindre o mindre dimma allteftersom, helt okej sikt när vi kom ut från kanalen. Satte segel och seglade mot Boston. Tyvärr ville vinden inte ta oss hela vägen. Ankrade i Plymouth Bay. Var en lugn natt fastän vi låg öppet. Tog det lugnt på morgonen då vinden skulle komma lite senare på dagen. Bara njöt av värmen.

Seglingen upp till Boston var trixig, massa hummertinor o båtar varvat med ojämn vind. Ja, helt enkelt en kul segling då man höll sig sysselsatt hela tiden. Bostons skärgård var fin att segla in i. Öar och massa glada Boston bor som var ute med sina båtar denna härliga lördag.

Hörde på VHF några dagar tidigare att man skulle vara observant för det fanns gråvalar i området. Kustbevakningen gick ut med ett meddelande. Mötte sen en valsafari båt vid inloppet. Den har kört in och ut här hela tiden vi legat här. Kör ca 15 sjömil rakt ut i havet från sista ön.

När jag bodde i Florida för typ hundra år sen (86/87) hörde jag av en vän till familjen jag jobbade hos hur fint det var i Boston. Alltid velat se Boston efter hans berättelser. Måste säga att Boston verkligen var värt ett besök, underbar stad. Kan mer om Bostons historia nu än om Göteborg nästan, ha ha. Boston är en av USA:s äldsta städer, grundades 1630.

Visar med foton. En dag gick vi en vandring genom staden, Freedom Trail. Massa historiska byggnader o platser. Hade ett häfte så vi läste om allt. Hela stan bubblar av folk, båtar, café, byggnader och parker.

Tog tunnelbanan till området Cambridge där Harvard Universitet ligger. I Boston finns det 22 universitet.

Var väldigt mysigt överallt. Kändes som en liten fast ändå en stor stad. Tompi anammade att det fanns flera lokala goda ölbryggerier. IPA är ju T:s favorit men tror nog Samuel Adams Boston lager konkurrerade.

Våra framtidsplaner är ännu osäkra. Den 21:e juni tar Kanada ett nytt beslut. Tror dom fattar beslut en gång i månaden. Vi har plan A, B, C, D osv. med andra ord väldigt osäkert just nu.

Vårt försäkringsbolag har blivit uppköpt och vill inte försäkra oss. Håller på och tittar runt på detta. Blir det NW passagen lär vi vara oförsäkrade ändå.

Kommer inom kort göra en liten utvärdering av våra batterier. Kan säga att vi är nöjda med bytet till Litium.

Igår kväll kom en pråm körandes, stannade plötsligt och ankrade. Tror vi har problem att ta oss härifrån nu, när han ligger på vår kätting. Får ropa upp han på VHF: en och be han flytta sig.

Over and out från ett härligt Boston!