US Virgin Island – St Thomas – St John

Tack för alla fina gratulationer vi fått ang belöningen ifrån Stiftelsen Sveriges sjömanshus. Många som undrade om ceremonin som skulle varit i maj månad. Den är framflyttad utav förklarliga själ. Vi hoppas kunna närvara när den nu blir.

Går absolut ingen nöd på oss, allt väl ombord. 22 corona fall här nu på USVI.

I måndags kom många nya restriktioner här. Avstånd 2 m, inga restauranger (take away okej) eller barer får ha öppet, mataffärer och apotek öppna samt samhällsnyttiga affärer. Men vi får röra oss fritt.

Kändes gott ha bunkrat upp så man slipper springa i affärer. Tog nog nästan 2 dagar för oss att få tag i det vi behövde.

Glädjen rinner allt av en, känns mer som om man bara väntar och väntar. Har en jättebra kontakt på Curacao genom Ocean Cruising Club, som är bofast på ön. Han skriver när han vet mer om landets läge. Får vi besked Curacao kommer ha stängt sina gränser ett bra tag till så får vi ta plan B, C eller D innan orkansäsongen. Just nu undersöker vi alla möjligheter. Många länder har stängt sina gränser.

Tompi tror detta kommer bli väldigt långvarigt, så vi har fixat lite förberedande saker ifall vi inte kommer hem som planerat 27 juni.

Dagarna har bara flugit iväg. Vi väntade på vårt paket ifrån Spectra som skulle kommit i torsdags men tyvärr var det restnoterat. Får ringa och kolla på måndag med företaget. Watermakern läcker och behöver lite större omsorg. Hade varit perfekt att göra renoveringen nu.

Svenska båten Hilma kom in i landet i grevens tid, skönt. Med Lisa och Oscar har vi bytt tankar och ideér med samt smakat på deras inköp ifrån Sydafrika gällande dryck. Dom är på väg hem till Lysekil.

När inte paketet kom lämnade vi St Thomas och seglade till ön St John på fredagen. Kände mig riktigt nöjd då jag la till och ifrån själv vid bensinstationen. Vi är ju aldrig inne i hamnar så det blir ju aldrig tillfälle att öva. Asta är ju en liten ”pråm” mer som inte är så lätt att manövrera i trånga utrymmen. Tompi har det i sig och mycket lugnare medans jag får öva mig.

Var skönt lämna stadslivet och komma ut på havet igen, var inte långt alls. Seglade till västsidan och följde den norrut. Hittade en ledig boj som vi tog. Det är en nationalpark och ankringsförbud. Finns nog bara 2 vikar man får ankra i runt hela St John. Kostar egentligen 26 USD per natt men nu är nationalparken stängd och inga avgifter tas ut. Var fullt med båtar på alla bojarna. Fina vita stränder överallt.

Ägnat lite tid till deklarationerna och Tompi har putsat på. Snart ingen rost kvar och allt krom börjar blänka. Otacksamt jobb för det behövs göras hela tiden löpande. Hittade jättefina stigar i eftermiddag så det blev en underbar skogspromenad.

Vi läser info på guvernörens hemsida. Där kommer antalet sjuka, restriktioner samt lite allmänt. Nått tråkigt vi läste idag var att våldet i hemmen och alkoholkonsumtionen hade ökat rejält under veckan. Usch och fy vad detta kommer dra med sig mycket runt om i världen. USVI lever på sin turism, läste 2,6 miljoner människor besöker öarna årligen. Bofasta ca 120 000 st.

Vi får alla hålla humöret upp !

Over and out och Hipp Hipp Hurra för Lisa som fyllt 23 !

US Virgin Island – St Thomas

Får börja med lite positiva nyheter i rådande omständigheter runt om i världen. Väldigt oväntat men oj så glada vi blev. Hedrande !

Vi fick ett mail ifrån stiftelsen när vi var i Puerto Rico. Kanslichefen hade pratat med vår vän Bill som meddelade vi var i PR. En journalist skulle intervjua oss. Vi gjorde upp en tid med journalisten och körde intervjun över facetime. Allt gick bra och härom veckan fick vi detta fina besked. Känner oss väldigt glada och det bästa av allt var ju att det gick så bra. Kan i samma veva berätta om våra franska vänner. Dom jobbar och står i på Martinique och samlar pengar till en ny båt. Ev hade dom en ide om att komma till Sverige i sommar och leta båt. Men just nu kanske det inte är aktuellt.

Sitter redo för intervjun med journalisten Linda Sundgren som även är författare och skriver deckare

Hittills kan vi röra oss fritt på ön och handla mat. (I PR blev det utegångsförbud strax efter vi lämnade.) Så oss går det ingen nöd på utan har det väldigt bra. Fast i måndags morse när vi läste tidningarna längtade jag så efter familjen och ville bara samla ihop skocken.

Våran plan är väl avvakta och se och segla runt här på USVI så länge vi får. Kollade upp med tullen om vi var tillåtna att segla till fastlandet av USA och i dagsläget var det okej med tanke på att vi klarerade in 3 februari. Men allt kan ändra sig snabbt. I stort sett är alla länder här i Karibien stängda.

Kollade upp med vårt försäkringsbolag och när orkansäsongen börjar 1 juni blir vi oförsäkrade mot namngivna stormar om vi inte är i Trinidad eller ABC-öarna. Inte fått svar ännu ifrån vilken breddgrad norrut som gäller. Men vi är ju många i samma båt så att säga och ingen vill väl vara här när orkansäsongen startar.

Får berätta om alla roliga saker som hänt i veckan. Första viken vi ankrade i när vi kom hit till USVI låg precis jämte flygplatsen med en jättefin strand och universitet inpå. Jäkla fallvindar på natten men kristallklart vatten.

Låg 5 km ifrån huvudstaden men promenera är bästa sättet att se saker. Måste säga det märks dom inte promenerar mycket här, saknas trottoarer överallt om man inte är inne i staden.

Alla kryssningsfartyg är förbjudna nu. Annars så brukar det komma in 4-5 st per dygn sa ett par vi träffade. Strosade runt på ”shoppinggatan” på söndagen och allt var stängt. Var inte mycket mer liv på måndagen heller.

På tisdagen flyttade vi oss 4 sjömil till en ö, Water Island. Fanns bara massa bojar där och svårt hitta nån bra ankringsplats. Ropade på ett par i en dinge och frågade vad som gällde. Då hade vi tur att kunna låna en boj från deras granne som var iväg några dagar. Tycker egentligen inte om boj, men testade den och fick godkänt. Härligt amerikanskt par på båten Bermuda High. Deras barn som var läkare hade sagt dom skulle stanna i båten tills vidare och inte flyga hem till Ohio. Perfekt för vi fick veta en massa om omgivningarna då dom varit här 6 säsonger.

Var 2 sköna, lugna dagar på ön. Brukar komma massa folk från kryssningsfartygen men nu var det bara dom bofasta. Alla hejade och erbjöd skjuts i sina golfbilar när vi vandrade omkring. Måste säga det är sådan skillnad på mentaliteten här och i PR. I PR var alla mycket varmare, gladare och trevligare med undantag här på ön. Ser sådan skillnad i trafiken bara, mycket hetsigare här. Känns som om jag är negativ nu, men hoppas ni förstår hur jag menar. Vi har inte blivit dåligt behandlade alls här men du känner skillnaden.

På torsdags kvällen skulle det börja blåsa och vår boj ägare var på G hemåt så vi körde några sjömil och ankrade utanför huvudstaden under dagen. En stor och bra vik. Jäklar vad det brallade i på fredags natten. Låg på ca 13 m/s i medel med byar så hela båten skakade.

Tog slut på vår ena gasolflaska förra veckan. Tänkte det var bra ha en i beredskap i dessa tider. Hittade ett ställe där dom fyllde med vår fattning på gasoltuben.

I fredags kontaktade en svensk båt oss, Hilma. Dom är på väg hem efter en jorden runt segling och var på BVI som ligger granne. Undrade lite om läget osv. Igår kom dom hit och kom över till oss. Nu är dom hos immigration och tullen. Hoppas inget krånglar utan dom får komma in i landet här. Var kul höra om deras seglats. Är i stort sett bara amerikaner här. Inte träffat några svenska båtar sen St Martin.

Promenerade upp till en utsiktsplats igår fm, underbar vy. Finns linbana dit upp som nu är stängd.

Kolla sån rolig skylt vi stötte på under en promenad. Asta hon är en gammal stabil dam.

Hittat en toppenbra mataffär en bit härifrån. Får ta bussen dit inom kort och handla lite innan vi lämnar St Thomas för att segla till ön St John. Hört det är riktigt fin att vandra där i deras nationalpark, snorkla och bara få uppleva riktigt mysig natur.

Summering: allt är fint med oss och ni får vara rädda om er !

Glöm inte bort ”sunna bonnförnuftet”.

Over and out från St Thomas!

Water Island

Hejdå Puerto Rico

Börjar snabbt med en liten status uppdatering från Asta i denna Corona tid. Vi mår bra och anlände idag till US Virgin Island. Runt omkring oss i Karibien är det stängda hamnar, karantän 14 dagar i båten, inga flyg och kryssningsfartyg. Är lite olika restriktioner i dom olika länderna. Liksom övriga världen har det exploderat till något enormt stort denna veckan. Nu får vi alla hjälpas åt.

Berättar lite mer löpande om veckan som gått. Vågar väl knappt skriva vi var trötta på regnet under måndags kvällen, hade mer eller mindre ösregn söndag och måndag med hyfsat mycket vind. Blev kontorstjänst, lite film och ett försök till promenad.

På tisdagen var vi snabbt ute. Culebra är en riktig pärla, skönt lunk och massa fina platser att ankra på. Vi gick först till Immigration för att ta reda på hur det funkar mellan Puerto Rico och US Virgin Island. Då vi redan checkat in i PR och hade vårt ett åriga Cruising Permit för USA behövde vi inte klarera ut eller klarera in när vi anländer till US Virgin Island. Smidigt som bare den.

Sen på tisdags eftermiddagen gick vi bara 1,5 sjömil till inloppet och ankrade bakom ett otroligt skyddande rev. Där blev jag dålig och låg däckad i 2 dagar. Världens huvudvärk, ingen feber och inte förkyld men totalknockad och sov i stort sett hela tiden. Helskumt för jag har sällan huvudvärk eller tycker om att sova.

Tompi roade sig med bad, lite dinge utflykter och tog bort rostfläckar. Blev mer än en rostfläck per dag dessa dagarna. Snart är hon kanske helt rostfri och då är det bara att börja om från början, ha ha.

På fredagen var det nästa samma känsla som på tisdagen, ut och lufta sig.

När vi var här sist på Culebra för 6 veckor sen hängde vi dagligen på Dingy dock. Skön atmosfär där och bamsefiskar in på knuten.

Vi har verkligen blivit förtjusta i PR. Otroligt härliga människor, vacker natur och sådana fina ankar vikar vi hittat. Legat på plattvatten bakom stora rev. Lite båt runt PR, lite mer här på Culebra. Har fått för mig att spansktalande länder har det där ”lilla extra”. Lokalborna vi mött har varit så varma. Hade läst om kriminaliteten i PR men vi har känt oss säkra. Sen lever vi ju lite lugnare. Ute på dagarna och hemma på kvällarna, inga festprissar som hänger i baren tills den stänger direkt. Man blir ju klokare med åren sägs det 🙂

På fredagen ringde vi USVI och frågade om det fanns några restriktioner. Då fanns det inga så vi bestämde segla österut på lördagen till US Virgin Island = USVI. När vi kom fram hit idag läste jag precis PR stängt öarna Culebra och Vieques för turister. Vet inte om nått hade hänt om vi varit kvar.

Vår plan just nu är att vara ute i naturen på öarna som tillhör USVI. Det är 3 huvudöar och sen flera mindre. Alla har sin egna prägel. Vet ej just nu hur det blir med Bonaire och Curacao. Inga turister ifrån Europa är välkomna, tomma plan hämtar hem folk till Europa. Det är på Curacao vi skall ta upp Asta på land. Försäkringsbolaget säger ABC-öarna eller Trinidad över orkansäsongen. Men det är långt fram tills dess och vi hoppas världen får bukt med viruset.

Over and out och var rädda om er !

Inloppet till Culebra

Puerto Rico – San Juan

Vaknade i morse till ett hel grått och regnigt väder, brrrrr. Inget morgonkaffe i sittbrunnen utan det blir en liten blogg istället innan vi seglar vidare till Culebra och ankrar innan massa vind sveper in till kvällen.

Vi lämnade förra lördagen nordvästra PR på eftermiddagen för att segla på nordsidan av PR till huvudstaden San Juan. Blev en motorseglats där vi fick stötta med motorn mestadels av tiden. Några timmar kunde vi stänga av motorn då vi fick vind. Vågorna och dyningen var okej, skulle inte vilja gå mot vågorna och vinden när det brallar i. 67 sjömil som tog oss drygt 13 timmar.

Vi hörde ett PAN PAN och en båt som brann, men det var en bit framför oss. Igår hörde vi 4 st olika PAN PAN, mestadels folk i vattnet, inget i vår närhet. Svårt höra på VHF:en när dom pratar så fort. Känns ibland som man inte kan engelska alls för dom pratar så fort.

Mitt i natten fick jag ropa upp en bogserbåt på VHF:en med en stor pråm som körde lite fortare än oss och undrade om han såg oss för han kom närmare och närmare. Lite skum var han för frågade om vår fart och riktning och det borde han sett på sin skärm……. hmmmm (vår AIS funkar). Allt gick bra och sen på Tompis vakt körde han om oss på insidan.

Det är häftigt eller kanske dumt beroende på hur man ser det. Men vi som ankrade låg väldigt nära kryssningsfartygen eller fartygen som kom in till kajen. Blev lite hett om öronen för några segelbåtar när bogserbåtarna kom in med stora fartyg och strömmarna som virvlade upp. Det finns en marina i San Juan och vi ankrade utanför den. Sjökortet visar det är ok.

Vi älskar ju detta med sjöfart och hade fullt upp när vi var i båten. Har stor beundran till alla kaptener, styrmän och lotsar etc som krånglar sig in i hamnarna. Jag tycker Asta är stor stundtals och hjärtat börjar bulta hårdare när det blir trångt. Är ju en piss i Mississippi om man jämför.

Under veckan har vi helt enkelt gjort huvudstaden till fots.

På måndagen hade vi ungefär samma väder som idag, grått och regnigt. Passade på att shoppa lite. Vi har slitit ut våra gympadojor så det blev nya. Väldigt bra priser på Macy´s med alla dess rabatter. Strosade runt i PR största shoppingcenter och det är stort. Såg en frisörsalong och passade på, 7 månader sen sist och tror nästan han grät när han såg mitt tagel. Frågade vad jag använde för produkter. Sa jag seglade och badade jämt, ahhh, kom det ur han bara. Tog en Uber hem sen lagom till mörkrets inbrott, helt slut.

Undersökte att ta oss till en nationalpark och ut och vandra. Men det gick inga bussar och dyrt hyra bil så vi la ner det. Hade fullt upp ändå. Old San Juan är så underbart att strosa runt i.

Bara strosa omkring, fika och göra lite inhopp här och där är mysigt.

Höll koll på vädret då vi hade en bit kvar av den nordliga kusten till östsidan av PR. Såg en lucka på lördagen med lite vind så planerade efter detta. Prognosen stämde och en vecka i staden kändes lagom. Bunkrade upp med lite mat igen. Tror vi har mat för att klara oss ett rejält tag. Främst frukt och grönt kommer vi behöva köpa framöver.

Vaknade tidigt igår morse, massa bröt under natten med nya kryssare, flygplan och lastbilar. Omväxling förnöjer lika mycket som vi njuter av tystnaden i en vik ensamma är det en härlig puls i en stad. Lämnade strax efter kl 7 och satte segel inför en kryssande dag, tjiii fick vi. För lite vind och för stora vågor för att vi skulle kryssa. Blev att stötta med motor igen.

Vi kom fram på eftermiddagen till nordöstra hörnet av PR, som vanligt massa glada lokalbor ute med sina båtar som badar och grillar på helgen. Satte kurs mot en liten ö, Isla Palomino. Det tog oss drygt 8 timmar att ta oss dessa 36 sjömilen. Fullt med lokalbor och hög musik. Blev ett efterlängtat dopp i havet när vi lagt till.

Nu har det slutat regna precis, dock väldigt svart åt Culebra hållet. Men idag är det bara 20 sjömil och inte för stora vågor så idag blir det till att kryssa. Underbart att ha motor men så skönt det är att segla.

Over and out från ett ”burrigt” Puerto Rico!

Akrobatik när ploppen skall sättas i och ur dingen